Filosofi som ögonöppnare i skolan

Genom att använda filosofi som ett arbetsredskap går det att skapa en skolmiljö där eleverna tränar upp ett öppet tänkande inför stora eller laddade frågor. Resonemanget kommer från Erica Jonvallen som gjort resan från att själv vara lärare till att vara med och forma skolan och lärarnas förutsättningar via Skolverket och Läslyftet. Bland annat genom att introducera verktyg för filosofiska samtal.

Erica menar att skolan är en viktig mötesplats för massor av tankar och idéer om livet. Olika typer av etiska frågor finns närvarande i många ämnen. Och ofta i elevernas egna frågor. Men skolan är också proppad med en massa andra saker som det ska hinnas med att pratas om. Det är brist på tid och brist på utrymme. Tiden är ofta en central fråga och det kan vara svårt att prioritera.

Som gymnasielärare i svenska, engelska och filosofi upplevde Erica att hon behövde något mer i sin undervisning, det var något som saknades. Magisterkursen Filosofiska samtal med barn och unga på Lärarhögskolan blev svaret.

– Den ändrade mitt sätt att tänka. Jag fick en aha-upplevelse, ett nytt förhållningssätt i min undervisning. Den gav mig form och metod. Jag blev trygg i det och kunde experimentera i den formen, säger Erica.

Vägen gick vidare från att vara lärare till att vilja påverka förutsättningarna för lärare, något som så småningom ledde in Erica på Skolverket. Där arbetade hon med värdegrundsfrågor och som föreståndare för Nationellt Centrum för språk, läs och skrivutveckling. Senaste uppdraget var som projektledare för Läslyftet, regeringens uppdrag till Skolverket att genomföra fortbildning av lärare i läs- och skrivutveckling med fokus på det kollegiala lärandet.

I Läslyftet finns bland annat avsnittet Samtal om text för lärare i grundskolan, där undersökande och sokratiska samtal är en del. Material finns även för förskolan.

– Att föra samtal i klassrummet är en av de mest angelägna uppgifter en lärare har. Och en av de svåraste. Det är en utmaning med saker som går på tvären genom flera ämnen. Vem ska ta bollen? Det finns så många konkurrerande behov. Det är också en viktig poäng att rektorer och de som leder det pedagogiska arbetet får tillfällen att prata om de här frågorna, säger Erica. Med många obehöriga lärare och lärarbrist är det ännu viktigare att de samtalen finns närvarande.

Enligt Erica är det betydelsefullt att arbeta metodiskt med filosofiska verktyg. Eftersom eleverna då blir medvetna om, och själva tar upp, att de t ex behöver klargöra begrepp för att förstå varandra. Att de verkar mena olika saker. De lär sig ta tillvara att de tänker olika och att det är just det som är stoffet.

– Det kan också användas vid konflikter för att det då blir mycket lättare att mötas. Därmed inte sagt att det är lätt. Det går också att motverka tendensen att allting går att relativisera. Om vi ska ta en åsikt på allvar eller inte beror på hur väl underbyggd den är och vilka argument som stödjer den. Eleverna lär sig att distansera sig från sin egen åsikt och titta på den istället, förklarar hon.

Erica Jonvallen ser många fördelar med att föra in filosofiska samtal i skolmiljön. Inte minst för att kunna lyfta samtalsnivåerna från skyttegravsdebatter till upplysta dialoger.

– Det är det som är så fint med det filosofiska förhållningsättet, menar Erica. Det skapar inte ett debattklimat utan ett undersökande klimat. Vi undersöker tillsammans. Man blir beredd att ändra sig, inse att klasskompisen kanske har rätt. Att det är större än att ha vunnit debatten. Över lag finns ett debattklimat som är antagonistiskt och inte särskilt lärande. Men vi kan arbeta med att få nya tankar istället för att befästa dem vi redan har. Och ungdomar är ofta mer öppna än många vuxna.